Minskad smittspridning

En sjukdom som omfattas av smittskyddslagen kräver särskild hantering.  Ett 30-tal sjukdomar räknas enligt smittskyddslagen som allmänfarliga. Det finns även några få sjukdomar som klassas samhällsfarliga såsom Covid-19, även kallat Coronaviruset. Den som vet eller har anledning att misstänka att man bär på en smittsam sjukdom är skyldig att vidta de åtgärder som krävs för att skydda andra mot smittrisk. Det innebär en skyldighet för den som tror sig bära på en smittsam sjukdom att agera, bland annat att tala med sin arbetsgivare.

Avstängning från arbetet

När smittskyddslagen träder in kan en läkare besluta att arbete inte får utföras på grund av smitta eller risk för smitta av en allmänfarlig sjukdom. Den kan även gälla i ett tidigare skede, om det ska göras en utredning av en läkare huruvida någon utgör en smittorisk. Vissa smittsamma sjukdomar anses vara särskilt allvarliga och för att minska spridning kan det innebära att en person inte får utföra arbete under en längre period. Om en person anses utgöra en smittorisk för Coronaviruset kan det därmed medföra avstängning från arbetet, även om denne inte känner sig sjuk. Löneavdraget för frånvaron görs vanligtvis som ett tjänstledighetsavdrag om det inte finns andra förutsättningar reglerade i kollektivavtal.

Smittbärarpenning

I de fall det blir frånvaro kan inkomstbortfall kompenseras av smittbärarpenning som begärs från Försäkringskassan.  Smittbärarpenning kan erhållas av anställda såväl som företagare. Ersättningen lämnas med ett belopp som motsvarar den försäkrades sjukpenning på normalnivån, men högst 804 kronor per dag. Det går att få smittbärarpenning för del av dag om det exempelvis kan vara möjligt att utföra en del av arbetsuppgifterna hemifrån. Smittbärarpenning lämnas från och med första dagen i ersättningsperioden och därefter så länge den försäkrade uppfyller förutsättningarna för rätt till smittbärarpenning. Det är personen det gäller som ansöker om smittbärarpenning via Försäkringskassans e-tjänst.  En förutsättning är dock att det finns ett läkarintyg som intygar att personen inte får arbeta på grund av risken för smitta.

Ersättning för kostnader

Det finns även möjlighet att få ersättning för kostnader kopplade till att man har eller kan antas ha smittats av en allmänfarlig sjukdom. Om det krävs resor till läkarundersökningar, kontroller eller behandlingar så ersätts de i rimlig nivå. Även provtagningar och läkemedel som vård och behandling är kostnadsfria om syftet med vården är att minska risken för smittspridning. Begäran om ersättning görs mot kvitto via Försäkringskassan e-tjänst. Från det att ansökan kommer in tar det normalt 30 dagar för att handlägga ärendet. Utbetalningen har inte ett fast datum utan kommer så fort Försäkringskassan är färdiga med handläggningen.

Om den samhälls- eller allmänfarlig smittan utvecklas till sjukdom så hanteras det på vanligt sätt med en sjuklöneperiod som börjar med ett karensavdrag.



Julgåvor – vad gäller i år?

Inga nya beloppsgränser för julklappar till de anställda – utan det är fortfarande högst 500 kronor som gäller för att gåvan ska vara skattefri för de anställda. Visst finns det …

Undvik kvarskatt nästa år

Kvarskatt och höjda kostnadsräntor har under hösten fått stor uppmärksamhet. Många pensionärer har fått kvarskatt, bland annat 57:orna som har hamnat i kläm avseende skattereglerna. Den …

Semesterledighet vid hel sjukskrivning – är det möjligt?

Det korta svaret är nej. Man kan inte ha två ledighetsorsaker samtidigt. Dessutom är grundsyftet med semesterledighet att man som anställd ska vara ledig för vila och rekreation. Något som …

Höjt försörjningskrav för arbetskraftsinvandrare

Regeringen höjer försörjningskravet för arbetstillstånd som ett steg mot mer rättvisa arbetsvillkor.Försörjningskravet, som innebär att inkomsten måste täcka både boendekostnader och …

Fick du slutskattebeskedet i augusti?

Då är snart dags att betala kvarskatten – senast den 13 november ska den vara betald. För att få en mer korrekt debiterad preliminärskatt framöver kan man behöva en preliminär …

Höstaktuellt om semester

Har man kalenderår som semesterår kan det vara bra att nu gå igenom kvarvarande semesterdagar och planera för när sådana dagar som inte får sparas ska tas ut.Som anställd och arbetsgivare …

Höjt prisbasbelopp – så påverkas du!

Nu har regeringen beslutat om prisbasbeloppet och det förhöjda prisbasbeloppet för 2024. Men vilken betydelse har prisbasbeloppet och det förhöjda prisbasbeloppet? Regeringen har även valt …

Räkenskapsår behöver inte alltid betyda kalenderår

Under sommaren lämnade aktiebolag med kalenderår som räkenskapsår, in årsredovisningen till Bolagsverket och inkomstdeklarationen till Skatteverket. Att räkenskapsåret motsvarar …

Fick du slutskattebeskedet i juni…

…och fick kvarskatt? Då är snart dags att betala kvarskatten – senast den 12 september ska den vara betald. Tidigare datum för slutskatten innebär också att kvarskatten ska betalas …

Höjd ränta på skattekontot- igen

För andra gången under 2023 höjs både kostnadsräntan och intäktsräntan på skattekontot. De nya räntorna gäller från och med den 1 augusti 2023. Den höjda räntan påverkar bland annat …

Senaste nytt