
Corona och sjukskrivningar
I samband med sjukdom förväntas den anställde att styrka frånvaron med ett läkarintyg. Detta för att vara berättigad till den sjuklön som arbetsgivaren är skyldig att betala. På grund av pandemin har detta tillfälligt ändrats. Intyg av läkare eller tandläkare behövs inte under sjuklöneperioden.
När en anställd blir sjuk har arbetsgivaren en skyldighet att betala ut sjuklön. Det är dag 1-14 som ingår i det som kallas för sjuklöneperioden. Under sjuklöneperioden har den anställde en skyldighet att på den 8e dagen styrka sin sjukfrånvaro med läkarintyg. Pandemin har fått regeringen att beslutat om ett slopa krav på läkarintyg under sjuklöneperioden. Anledning är att avlasta sjukvården och underlätta för allmänheten med anledning av den svåra situation som samhället nu befinner sig i. Det slopade kravet gäller fram till och med den 30 april 2021 men kan förlängas.
Om sjukskrivningen fortsätter tar Försäkringskassan över ansvaret för ersättning till den anställde när sjuklöneperioden är över och betalar ut sjukpenning. Försäkringskassans ordinarie regler är att begära läkarintyg från dag 15 vid sjukskrivning men även det kravet på läkarintyg har skjutits fram. Sammanfattningsvis behövs inget läkarintyg lämnas in förrän dag 22 i frånvaroperioden. Sedan tidigare finns beslut om att det inte krävs intyg från sjuksköterska eller läkare för sjuka barn vid dag åtta, utan först efter dag 21. Detta gäller till och med 30 april 2021. Om det däremot är frånvaro som beror på att den anställde själv är smittad, eller bor tillsammans med någon som är smittad, behövs fortfarande ett läkarintyg från första dagen för att få smittbärarpenning från Försäkringskassan.
Den anställde anmäler sin frånvaro den första sjukdagen till arbetsgivaren. Istället för sjukavdrag och sjuklön görs ett karensavdrag som motsvarar ett genomsnittligt avdrag för den arbetsdagen. Vanligtvis medför därmed den första sjukdagen ett lönebortfall. Under pandemin har regeringen beslutat om tillfälliga regler så att den anställde kan få ersättning för det lönebortfallet. Den anställde kan ansöka om ersättning för karensavdraget hos Försäkringskassan, men är inget krav. Från och med 1 januari 2021 är ersättningen till 810 kronor före skatt, så lönebortfallet kanske inte helt täcks för den anställde. Det gäller karensavdrag som görs på lönen från och med den 1 januari 2021. Som många andra åtgärder beslutas det vartefter hur länge de tillfälliga reglerna ska gälla. I dagsläget gäller beslutet fram till och med den 30 april 2021. Det är den anställde som har den kontakten med Försäkringskassan så arbetsgivaren behöver inte göra något. Ersättning till egenföretagare för de 14 första karensdagarna förlängs också till och med den 30 april 2021.
För alla arbetsgivare i Sverige finns ett skydd mot höga sjuklönekostnader. Skyddet innebär att arbetsgivare kan få ersättning för sjuklönekostnader om de är särskilt höga. Den möjligheten förlängs också till och med den 30 april 2021.
Semesterledighet vid hel sjukskrivning – är det möjligt?
Det korta svaret är nej. Man kan inte ha två ledighetsorsaker samtidigt. Dessutom är grundsyftet med semesterledighet att man som anställd ska vara ledig för vila och rekreation. Något som …
Undvik kvarskatt nästa år
Kvarskatt och höjda kostnadsräntor har under hösten fått stor uppmärksamhet. Många pensionärer har fått kvarskatt, bland annat 57:orna som har hamnat i kläm avseende skattereglerna. Den …
Julgåvor – vad gäller i år?
Inga nya beloppsgränser för julklappar till de anställda – utan det är fortfarande högst 500 kronor som gäller för att gåvan ska vara skattefri för de anställda. Visst finns det …
Höjt försörjningskrav för arbetskraftsinvandrare
Regeringen höjer försörjningskravet för arbetstillstånd som ett steg mot mer rättvisa arbetsvillkor.Försörjningskravet, som innebär att inkomsten måste täcka både boendekostnader och …
Fick du slutskattebeskedet i augusti?
Då är snart dags att betala kvarskatten – senast den 13 november ska den vara betald. För att få en mer korrekt debiterad preliminärskatt framöver kan man behöva en preliminär …
Höjt prisbasbelopp – så påverkas du!
Nu har regeringen beslutat om prisbasbeloppet och det förhöjda prisbasbeloppet för 2024. Men vilken betydelse har prisbasbeloppet och det förhöjda prisbasbeloppet? Regeringen har även valt …
Höstaktuellt om semester
Har man kalenderår som semesterår kan det vara bra att nu gå igenom kvarvarande semesterdagar och planera för när sådana dagar som inte får sparas ska tas ut.Som anställd och arbetsgivare …
Räkenskapsår behöver inte alltid betyda kalenderår
Under sommaren lämnade aktiebolag med kalenderår som räkenskapsår, in årsredovisningen till Bolagsverket och inkomstdeklarationen till Skatteverket. Att räkenskapsåret motsvarar …
Höjd ränta på skattekontot- igen
För andra gången under 2023 höjs både kostnadsräntan och intäktsräntan på skattekontot. De nya räntorna gäller från och med den 1 augusti 2023. Den höjda räntan påverkar bland annat …
Fick du slutskattebeskedet i juni…
…och fick kvarskatt? Då är snart dags att betala kvarskatten – senast den 12 september ska den vara betald. Tidigare datum för slutskatten innebär också att kvarskatten ska betalas …